Det är märkligt detta med resande. Vissa färder blir inte bara resor i det geografiska rummet, utan i tiden. Ett intryck, en förbipasserande vy, ett minne kan förflytta mig mentalt till en annan tid. Det sista dygnet utgör ett lysande exempel på det, det känns onekligen som om jag kastats runt i tiden. Mestadels bakåt.
Lämna en kommentarMånad: juni 2018
Ibland växlar såväl livet som vädret snabbare än vad jag hinner med. Sista dagarna innan semestern borde jag egentligen börja varva ner för att komma i ”semestermode”. Jag tänker det varje år, men lika fullt så skall jag jobba undan så mycket det bara går innan semestern börjar. Det är full gas, ända till sista dagen. Sen skall man plötsligt ”göra ingenting”, vilket i regel innebär en hel massa. Som att pyssla i trädgården, bygga tvättstuga och göra om i växthuset. Det är svårt att slå av på tempot.
Lämna en kommentarSäkert är du bekant med ordspråket om gräset som är så mycket grönare på grannens sida av staketet. Rent bokstavligt är det veklingen så hemma hos oss. Grannarna ståtar med en saftigt grön, och för det mesta välklippt matta. Och skräpfri. De plockar löv för hand om det är för få för att det skall vara någon mening med att ta fram räfsan.
Lämna en kommentarI morse gav sig käre maken ut på ett dygns äventyr. Halva tiden av detta dygn har gått, och lite till. När jag vinkade av honom var det med viss separationsångest. För det mesta är det ju jag som åker bort, inte han, så känslan när han for var ovan. Och det han gett sig ut på är ju inte direkt en promenad i parken.
Lämna en kommentar