Det är något förunderligt med en trädgård. För mig är den en tydlig påminnelse om liv, om växande och förändring – samtidigt som det också finns något av beständighet i årstidernas skiftningar. Nu nalkas den årstid då jag tar en runda i trädgården det första jag gör när jag kommer hem. Än så länge är det mesta gråvisset, men snart. Och bland grus och sten nedanför uteplatsen gränskar (och rodnar) olika timjansorter och fetknoppar.
Att se det, och höra talgoxen sjunga, det är nog för att få dagens stress att rinna bort.
