Freud menade att vi i våra drömmar bearbetar dagens intryck, de så kallade dagsresterna, tillsammans med minnen och omedvetna drifter och önskningar. Hjärnan arbetar hårt med att tillrättalägga sådant som är allt för besvärande för oss. Det vi minns av vår dröm är en ganska censurerad version som en skicklig psykoanalytiker kan hjälpa oss att tyda.
Frågan är vad man skall benämna de processer som äger rum mitt i natten när man vaknar utan att ha en aning om vad man drömt, och att man drömt är bara teoretisk kunskap. För drömmer gör vi – även när vi inte minns det. Hur som helst, jag vaknade strax före 02, utan den minsta lilla susning om vad hjärnan haft för sig när jag inte länge hade koll på den.
Däremot vet jag vad den började göra ganska omedelbart efter det att jag gjort en vända till toaletten. Den började räkna! Inte får, utan pengar. Alla som känner mig vet att jag är betydligt mer förtjust i ord än i siffror, vilket väl är anledningen att jag efter en stund med siffror i huvudet försöker jaga bort dem med att blogga.
Den fråga jag ställer mig själv är dock om dagens innehåll och högst medvetna önskningar följer samma principer. När man dagdrömmer – fast mitt i natten då eftersom det är hopplöst att somna om – och dessa drömmar är fyllda av intryck från dagen – är det också dagsrester? För på ännu ett hotellrum jagar intryck från dagens kurs (som jag borde ha gått för ett kvarts liv sen), gryende idéer och siffror runt i skallen.
I mitt inte alltför stilla sinne undrar jag om uttrycket att räkna får har sina rötter i liknande erfarenheter från en svunnen tid. Själv räknar jag på pension, amorteringar och livskvalitet istället för att visualisera skuttande ulltussar. Nog blir jag trött alltid, men mer på det än av det. Kanske är det stillsammare att se små söta lamm för sitt inre än orangea kuvert, men jag vill inte ha en fårskock bräkande i huvudet heller. Jag vill sova. Släppa taget om siffrorna och om de finns kvar i morgon bitti möjligen ställa dumma frågor till kursledaren. Inte försöka räkna ut svaren själv. Fullt så vaken är inte hjärnan – och förmodligen är kunskapen inte ens tillräcklig för det än.
Så nu skall jag ta till mitt säkra kort för att somna om. Trädgårdsprogram från BBC. Lite fågelkvitter i bakgrunden, ett lugnt tempo och vackra bilder. Och skulle jag inte somna, så är trädgårdsdagdrömmar i alla fall trevligare än ekonomiska kalkyler.
