Idag har jag rest söderöver. Hela vägen till Kristianstad, en stad där jag aldrig varit tidigare. Resan har gått genom ett höstsvart Sverige, där bara små glimtar av ljus skvallrat om att det faktiskt bor folk även i Småland. Annars mörker.
Väl framme kan jag konstatera att jag gärna skulle vilja hinna göra mer än äta, sova och jobba under några timmar i stan. På jakt efter middag upptäcktes trevliga små gator med en mängd små butiker, ett gammalt anrikt torg och byggnader med latinska deviser. Vore trevligt att spendera en stund – och kanske också några kronor – där, men i morgon blir det som sagt arbete innan det är dax att åka hemmåt. I dagsljus – i alla fall första biten.
Nu är det dax att sova. I ett hotellrum med nyckel!!!
När såg man en sådan senast???
Den gamla stadsbilden i kombination med denna nyckel triggar fantasier om att resan genom mörkret inte bara gått söderut, utan också bakåt i tiden. Om inte till den tid då danskarna och kung Kristian huserade i trakten, så åtminstone tillbaka till sextiotalet.
Nostalgitripp i bokstavlig bemärkelse – och ett ställa att sätta upp på ”åka till på semestern-listan”.
PS: Ni vet väl varför man inte skall lägga nycklarna på bordet? Jo, en gång i tiden var det en signal att man var lättfotad och tillgänglig på sitt rum. Ovanstående bild är dock inte tagen i offentlighetens ljus, utan i avskildhet på hotellrummet. Besök undanbedes!
