Den här helgen är det tomt i huset – eller som vanligt – det beror ju lite på hur man ser det. För ett par månader sedan fick vi tillökning i gästrummet nere i källaren då en yngling som tagit ett studieuppehåll flyttade hem igen. I ärlighetens namn gör han väl inte mycket väsen av sig, men visst märker vi att det plötsligt bor en person till här hemma. Det blir trängre i kylskåpet, fler skor i hallen och badrummet är oftare upptaget. Det är också en person till att prata med en stund på kvällen, och rent av på morgonen ibland – med betoning på ibland eftersom vår dygnsrytm delvis skiljer sig åt högst betänkligt.
Den här helgen är han emellertid i Karlstad där han skall tömma studentlägenheten. Helt plötsligt är det bara jag och käre maken hemma, och känslan i går kväll var snuddande lik tonårstidens lättnad när pappa, mamma och min yngre bror ”drog åt Hälsingland” för en helg i stugan och jag lyckats tjata mig till att få vara kvar hemma. Jag ställde inte till med några vilda fester utom en nyårsafton och då hade jag faktiskt bett om lov till det. Men mamma blev inte så glad då hon hittade rödvinsfläckar på furupanelen i gillestugan när de kom hem igen, så det var nog första och enda gången. Men den där känslan av att ha huset för sig själv. Friheten att ställa mat- och sovklockan efter eget bevåg. Att se på det TV-program jag ville (för detta utspelade sig på den tiden då det fanns två Tv-kanaler, och en Tv-apparat – och playfunktioner fanns nog inte ens i huvudet på framtidsforskare).
Lite av den känslan har infunnit sig igen. Att ha huset för sig själv – en känsla som blivit än starkare då käre maken gett sig iväg för att köpa ytterligare några LP-skivor. Frågan är vad jag skall göra med denna frihet?
En sak vet jag – jag skall jobba hårt på att inte jobba. De som känner mig vet att det kan vara en utmaning. Men skall livet bli mer hållbart får jag anstränga sig lite på den punkten.
Jag tror jag börjar med att sätta mig i uterummet (ett säkert vårtecken är att det inte behövs mycket sol förrän det blir riktigt varmt där) med en kopp te och en nyinköpt bok om permakultur. Eller kanske skall jag rent av njuta av en kopp varm choklad. Det är ju ändå lördag. Och så får jag en alldeles naturlig association till dagens bild på en kakaoplanta (tagen i botaniska i Göteborg då jag var där härom sistens).
Föräldra-frihet!
