Efter tolv dagas detox trillade jag dit. När käre maken ringde hem efter jobbet, jättetrött och slut så var steget till en pizza inte svårt att ta. Glutenfri och vegetarisk får den väl passera som halvnyttig – och definitivt som helgod.
Definitivt ett avsteg från min plan, men jag räknar med att snart vara tillbaks på banan igen. För jag mår bra av att äta rätt. Och till skillnad från för några år sen tänker jag se detta som ett avsteg, istället för att ge upp.
För hur många gånger har jag inte gjort det. Tänkt att ”nu har jag ända fuskat” och använt det som en ursäkt för att fortsätta stoppa i mig både det ena och det andra. Nu väljer jag att se det som att det var gott med fredagsmys, och känner mig motiverad att fortsätta på den sunda vägen redan i morgon.
Kanske kan man säga ”Hellre glädjas över äten pizza än att gråta över spilld mjölk”. Lite väl konstruerat kanske, men ändå…. dåligt samvete mår ingen bra av.
Och maken skall inte lastas. För ett mer rättvisande talesätt nog ”Inled mig icke i frestelse ty det klarar jag så bra själv”.
Trevlig helg!
