En blogg om förändringens glädje och vedermödor i teori och praktik.
Jag har sagt det igen, och det är säkert inte sista gången. Men en fördel med att bo lite utanför stan är den vackra vägen till arbetet. I morse var det en sån får magisk morgon, med solen på väg upp och dimman på väg att lätta.
Bortsett från älvorna som dansar i dimman bjöd färden på en rad mer konkreta upplevelser.
Lämna en kommentarNär vi pratar så är vårt språk fyllt av uttalanden och bilder av rummet. Vi säger att det är högt i tak, att något sitter i väggarna eller att man hade kunnat skära genom luften för att stämningen var så spänd. Sådana uttalanden handlar sällan om det fysiska rummet, inte om hur många centimeter det är från golv till tak eller vad väggarna faktiskt är byggda av. Det skulle vara om vi börjar prata mögel då – det kan ju verkligen sitta där.
Lämna en kommentarUrsäkta, men hur gick det till när hösten kom så plötsligt? Idag har det känts som om hösten i den yttre världen har kommit så mycket längre än vad jag har gjort i mitt huvud, och jag undrar för mig själv om det är jag som är ur led eller tiden?
2 kommentarerEtt område där jag försöker tänka och leva mer hållbart är maten. Mer antiinflammatorisk mat, mindre mat som mest bara tränger ut byxlinningen. Kanske lyckas jag till typ 95-90…hmm 85%. Men bättre skall det bli.
Så här på lördagseftermiddagen är det då alldeles utmärkt att det finns folk som tillhandahåller recept på ”gott och nyttigt”
Lämna en kommentarVad är det som skapar ett hem? Inte bara ett ställe att bo på, utan ens alldeles egna plats i världen? Säkert är det olika saker för olika människor, och jag tänker också att det i olika perioder i livet kan kännetecknas av skilda saker. Men för oss är det visionen om en fristad, ett ställe att hämta energi på – och att stanna upp. I vår vision av hållbarhet bygger vi vårt sista hem, stället där vi vill åldras tillsammans.
Lämna en kommentarIdag del den här bilden upp på ”minnen” på Facebook. Då, för åtta år sen, var jag så glad över att ha inhandlat barndomens porslin, ”Pigg”. Men det är med detta som med så mycket annat – vissa saker är bäst som minnen.
Lämna en kommentarDen här veckan har varit intensiv, och gjort mig plågsamt medveten om att det där med hållbarhet i livet inte alltid är så enkelt. Speciellt inte då hållbarhet på olika områden kolliderar.
I tisdags for jag iväg på internat med jobbet. Inte den vanliga kick-offen med alla anställda, utan med den mindre gruppen och extern konsult. Anledning: Vi går back. Massor. Och så får det naturligtvis inte vara. Så långt är alla eniga. Men vägen dit – det är en annan sak, kantad med utmaningar och möjligen också konflikter.
Lämna en kommentarJag är på väg hem efter att ha stannat kvar alldeles för länge på jobbet. Solen står lågt och kastar ett magiskt, gyllene skimmer över åker och äng. Det är vackert, på samma gång fyllt av glädje och vemod
Lämna en kommentarI går morse när jag satt med mitt te framför Nyhetsmorgon tyckte jag att jag hörde dova steg. Min första tanke var att det var käre maken som vaknat, men en snabb titt i sovrummet visade att han sov. Men stegen fanns där, men från ett annat håll. Hade jag varit lagd åt det spökiga hållet hade jag nog fått lite gåshud, men så var det inte. Plötsligt knackar det på dörren, och där i hällregnet står ett gäng från trädbeskärarkursen väl utrustade med regnställ och sydväst. Själv har jag morgonrock.
Lämna en kommentarHållbarhet i livet handlar om så mycket. Hälsan förstås – att hitta sätt att ta hand om mig med balans mellan vila och aktivitet, bra kost och meningsfullhet. Om att bygga upp en trädgård för avkoppling och matodling. Men också om att rensa bort onödiga aktiviteter – och prylar.
Lämna en kommentar
