När jag var ung så tjuvläste jag brorsans serie-tidningar. Regniga sommardagar i stugan tog jag en bunt tidningar, drog för draperierna runt sängen och tillbringade dagen i denna grotta av gulrutigt bomullstyg och furu. Inte var den som Fantomens grotta, men den dög bra att drömma sig bort i. Modesty Blaise var min favorit. Förmodligen för att hon var tjej. Men jag gillade Fantomen också.
Jag minns en formulering som ofta återkom. Den löd något i stil med ”Ibland händer det att den vandrande vålnaden lämnar sin grotta och går omkring i stan som en vanlig man”. Då kallade han sig Mr Walker. Så vad har han med bilden av ett badkar att göra?
Jo, det händer ibland att jag tar mig tid att pyssla om mig själv. Det är inte alltid det går så bra – men det går bättre och bättre. Nu mer kan jag ligga still i badkaret utan att börja städa i dess närhet – även om jag börjar överväga att gå lös på växtligheten som blir allt frodigare. När ljuset kommer tillbaks får det nog bli lite ansning av grönskan.
Men just nu unnar jag mig att ansa min egen kropp. Peeling, ansiktsmask och om inte mindfulness i badkaret, så Gardeners World eller något liknande på datorn. Den här gången blev det ett program om Hidcote Manor, en alldeles fantastiskt trädgård. Och när nymånen tittar in genom takfönstret hoppar tankarna från Fantomen till Viktor Rydbergs ”Tomten”. Ni vet den där strofen ”Korna drömma i månens ljus, sommardrömmar i båsen”.
”Lena drömma i månens ljus, trädgårdsdrömmar i badet”.