Hoppa till innehåll

Kommunikationssvårigheter

Längs vägkanten

Idag har käre maken och jag haft fnurror på tråden som man sa förr i världen när kommunikationen felade. I vårt fall, och i dessa moderna tider, får vi väl kalla det fnurror på det trådlösa, om vi skall vara helt adekvata i beskrivningen.

Inför semestern köpte vi nya hjälmar, med inbyggd kommunikationsläggning. Den skulle dessutom gå att koppla ihop med gps, telefonen och lilla kameran. Käre maken lockas av de tekniska finesserna, själv attraheras jag av att saker är praktiska och funktionella.

Det senare kräver att de fungerar – utan krångel. Vilket det definitivt inte gjort. Efter lite trixande får vi igång anläggningen och kan prata med varandra, Så lägger Alva sig i (Alva är vår gps-dam), och när hon avbrutit tappar vi kontakten. Samma sak om foton tas.

Långa bitar åker vi således utan att kunna prata med varandra. Ibland får vi nog, och stannar vid en busshållplats längs vägen och justerar inställningarna. Många busshållplatser har besökts – flera riktigt vackra.

När vi inte kan prata med varandra blir det också tydligt hur viktigt det är för oss. Jag ser en räv, han en rolig skylt, och den andre missar det. Resandet blir inte detsamma när det sker i tystnad, och även om jag tycker om tystnad tänker jag inte att semestern skall förvandlas till en retreat på MC.

Nya tag i morgon

 

2 kommentarer

  1. Ann-Christine Falk Ann-Christine Falk

    Ni får sätta munkavle på Alva hur svårt kan det vara?

    • Lena Lena

      Vi gör det mellan varven – eller struntar i henne. Jag bestämmer vägen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.