Hoppa till innehåll

Kategori: Psykologi

Ansvar

Offentliga toaletter har en tendens att fyllas med såväl klotter som diverse stickers. Ofta brukar jag inte ens notera vad som finns på väggarna, men denna lilla sticker fångade min uppmärksamhet. Utifrån teorier om perception så är det väl färgen, och att den sticker ut bland kulspetsteckningar av manliga könsorgan och korta meddelanden om vilka som varit där och vem som är kär i vem, som gör att blicken dras dit. Men budskapet är också mer angeläget än små kärleksförklaringar, och för den delen även än kränkande kommentarer om såväl personers folkgrupper som också står att finna på dylika inrättningar.

Lämna en kommentar

Dagsrester

Freud menade att vi i våra drömmar bearbetar dagens intryck, de så kallade dagsresterna, tillsammans med minnen och omedvetna drifter och önskningar. Hjärnan arbetar hårt med att tillrättalägga sådant som är allt för besvärande för oss. Det vi minns av vår dröm är en ganska censurerad version som en skicklig psykoanalytiker kan hjälpa oss att tyda.

Frågan är vad man skall benämna de processer som äger rum mitt i natten när man vaknar utan att ha en aning om vad man drömt, och att man drömt är bara teoretisk kunskap. För drömmer gör vi – även när vi inte minns det. Hur som helst, jag vaknade strax före 02, utan den minsta lilla susning om vad hjärnan haft för sig när jag inte länge hade koll på den.

Lämna en kommentar

Exponerad

Det där med att bli fotograferad är inte min bästa gren. Jag känner mig utsatt, och ansiktet har en tendens att fastna i en stel grimas där jag ser i det närmaste hemiplegisk ut, eftersom jag uppenbarligen är starkare i ena sidan. Vad hemiplegisk är? Halvsidigt förlamad. Det tror jag inte att jag är, men uppenbarligen är den ena sidan av ansiktet betydligt starkare vilket leder till ett likartat resultat. Den ena mungipan hamnar betydligt högre upp än den andra, så även om den inte hänger blir ansiktet mer eller mindre snett. Mest mer för ett självkritiskt öga. Eller så ser jag berusad ut. Eller både och. Och då är inte det där att posera framför kameror någon hit.

2 kommentarer

Att släppa taget- den andra sidan av acceptans

Min gamla svärmor sa alltid ”Det man inte förstår får man lämna”. Ibland sa hon det i en ton som antydde att det främst handlade om att hon inte ville fortsätta en diskussion, men oftast handlade det nog om att vi ibland ställs inför saker vi känner oss maktlösa inför, och då var det bästa att lämna över det till Gud. Hon hade en stark Gudstro, svärmor.

Lämna en kommentar

Nu får det vara nog!

För inte så länge sedan fick jag frågan om jag slutat blogga. En berättigad fråga med tanken på hur sällan jag faktiskt skrivit under en längre period. Visst har jag tänkt ta itu med det, ta tag i det på allvar igen, men vardagens alla ”måsten” – och för den delen en hel del ”vill hellre” – har kommit emellan. Men nu är det dax. 

Lämna en kommentar

Fokusering

Jag iakttar mina barnbarns totala närvaro i ritande, spel och lek. Det faller sig så naturligt för dem. Jag undrar för mig själv vad det är som gör att vi någon gång under livsresan tycks tappa bort

Lämna en kommentar