Månad: juli 2017

Det nya dygnet är inne på sin andra timme, och det börjar bli dags att avsluta gårdagen. I denna sena timme kan jag  konstatera att vi bokstavligt talat är stenrika.

Av vedboden återstår nu vad som närmast kan liknas vid ett stenkummel. Med tanke på att käre maken för en vecka sedan övervägde att ta bilen och åka ut och plocka sten för att bygga upp ännu en terass i vår slänt så är ju detta att karaktärisera som rena fyndet – mer användbart än DDT, knallpulver (som den lilla röda pricken på förra inlägget var) och fågellik.

Våra arkeologiska utgrävningar går vidare och jag häpnar över alla de saker som kommer fram under bråten. Bitar av en äggkopp, ett drag. Och så den röda pricken – någon som vet vad det är?

Käre maken blir nostalgisk och minns. ”Det här är hjulet från en leksakstraktor”. ”Och här är ett leksaksverktyg”; ”Den här kaffekoppen minns jag”. ”Gardinerna satt med sådana här ringar”. Varje litet fynd är förknippat med ett minne för honom.