Skip to content

Oväntat besök

I går morse när jag satt med mitt te framför Nyhetsmorgon tyckte jag att jag hörde dova steg. Min första tanke var att det var käre maken som vaknat, men en snabb titt i sovrummet visade att han sov. Men stegen fanns där, men från ett annat håll. Hade jag varit lagd åt det spökiga hållet hade jag nog fått lite gåshud, men så var det inte. Plötsligt knackar det på dörren, och där i hällregnet står ett gäng från trädbeskärarkursen väl utrustade med regnställ och sydväst. Själv har jag morgonrock. 

– Var det inte idag vi skulle vara här? De tittar frågande på mig, och jag stirrar förskräckt tillbaks. I mitt huvud var det på måndag kväll, och jag hade 1) räknat med att ha städat undan allt det där som skall säljas på Tradera och som nu belamrar halva vardagsrummet, 2) sett fram emot att väderprognosen lovat och trevligt trädgårdsväder på måndag, och 3) använt en stund i helgen till att baka nyttigt och bröd och handla hem goda pålägg.

Med viss hjälp drar jag mig till minnes att vi ändrade tiden, men uppenbarligen har jag inte tryckt på spara i min kalender. Snabbt på med kläder, och ut i trädgården för att inspektera träden. Det är nämligen en helt fantastisk kurs jag gått, med en teorikväll och sen praktik i varandras trädgårdar. I våras var det beskärning och ympning, nu var det alltså dax för JAS-beskärning hos mig. I hällregn. Så mycket klippt och sågat blev det inte, men goda råd om hur vi själva går vidare fick vi. Vårt stora misstag – vi har klippt bort vartenda vattskott helt vilket bara fått träden att kompensera med ännu fler. Nu vet vi. Ta bort 1/3 del nu, och korta in de andra med 1/3. Då blir det förhoppningsvis färre i stället för fler nästa år. Men resten var rätt OK för en nybörjare.

Sen satt vi i uterummet och pratade äpplen och trädgård. Det nyttiga fikat lös med sin frånvaro. Lyckligtvis hade maken inhandlat ett paket glasspinnar, så det blev i alla fall något att tugga på. Och trevligt hade vi, så det behöver ju inte vara så märkvärdigt (men kanske var de lite hungriga – när vi varit hos de andra har det vankats rejäla mackor så jag har inte behövt äta frukost innan).

I efterhand kan jag konstatera att oväntade besök är trevliga, men stressande. Och stressad äter jag sådant jag inte mår bra av. Som glass.

Det är också en lärdom. Och att alltid ha något gott jag mår bra av att äta i frysen i händelse av oväntade besök – inte bara kaffet från min gamla hemstad.

Be First to Comment

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *