Jag drömmer om att bli självförsörjande på grönsaker – i alla fall halva året. Än är det långt kvar dit, men trädgården bjuder redan på smaker under lång tid.
Redan då tjälen gått ur jorden kan jag gräva upp de sista jordärtskockorna ur pallkragen. De väntar under den vissna blasten och höstlöven jag bäddar med, och känslan när jag krafsar fram den är speciell – det är vårens första spadtag. Signalen på att nu är det dax.
Lämna en kommentar