Ibland är det svårt att lyckas med goda föresatser, även om de kan tyckas hur enkla och trevliga som helst. Som att gå på spa och få en ansiktsbehandling. Hur svårt kan det vara egentligen. Det är väl bara att lägga sig ner och koppla av, typ? Eller?
Lämna en kommentarEtt hållbart liv Inlägg
Har du någon gång funderat över hur personer som inreder handikapptoaletter tänker? Och varför heter det överhuvudtaget handikapptoa fortfarande, när begreppet handikappad har sanerats bort ur språket i de flesta andra sammanhang? Varför inte ”funkistoa”?
Nåväl, åter till arkitekter och toaplanerare. Förmodligen har de byggnormer i huvudet, svängrum finns. Men funktion? Förståelse för behoven hos de som skall använda inrättningen? Ja, inte de behov som skall uträttas i själva stolen då, men de andra? Som att torka sig i de nedre regionerna när man väl gjort sitt?
2 kommentarer
Offentliga toaletter har en tendens att fyllas med såväl klotter som diverse stickers. Ofta brukar jag inte ens notera vad som finns på väggarna, men denna lilla sticker fångade min uppmärksamhet. Utifrån teorier om perception så är det väl färgen, och att den sticker ut bland kulspetsteckningar av manliga könsorgan och korta meddelanden om vilka som varit där och vem som är kär i vem, som gör att blicken dras dit. Men budskapet är också mer angeläget än små kärleksförklaringar, och för den delen även än kränkande kommentarer om såväl personers folkgrupper som också står att finna på dylika inrättningar.
Lämna en kommentar
För det mesta är det en tillgång att höra bra. Jag har alltid gjort det, ibland till mina föräldrars förtret eftersom jag ofta hörde dem planera överraskningar med låg röst en trappa ner, och förstörde allt eftersom jag inte hade vare sig tålamod eller skådespelartalang nog för att kunna hålla inne min vetskap. Så här års hör jag fåglarna genom stängda fönster, även om jag älskar att glänta på sovrumsfönstret på morgonen för att höra dem ändå bättre och få in frisk morgonluft på köpet. Bra hörsel är för det mesta en tillgång.
Lämna en kommentar
Den här helgen är det tomt i huset – eller som vanligt – det beror ju lite på hur man ser det. För ett par månader sedan fick vi tillökning i gästrummet nere i källaren då en yngling som tagit ett studieuppehåll flyttade hem igen. I ärlighetens namn gör han väl inte mycket väsen av sig, men visst märker vi att det plötsligt bor en person till här hemma. Det blir trängre i kylskåpet, fler skor i hallen och badrummet är oftare upptaget. Det är också en person till att prata med en stund på kvällen, och rent av på morgonen ibland – med betoning på ibland eftersom vår dygnsrytm delvis skiljer sig åt högst betänkligt.
Lämna en kommentar
Ganska ofta läser jag om hur viktigt det är att sätta guldkant på livet. På ett plan kan jag hålla med, det där lilla extra betyder mycket. Men ofta kanske den där guldkanten skulle behöva vara lite bredare för att helt täcka behoven. Det är inte alltid så enkelt att få till det, och när jag börjar tänka på hur mycket av min vakna tid jag tillbringar på jobbet så inser jag att den där kanten i vardagslivet behöver få omfatta arbetslivet också för att bli riktigt gnistrande.
Lämna en kommentar
En skicklig frisör är väl att investera i. Inte nog med att man får en snygg frisyr, samtalsterapi och coachning ingår också. Härom sistens kom vi bland annat att tala om energitjuvar. Jag gissar att du också känner en och annan, och likt jag kan konstatera att vissa perioder i livet tycks de anfalla i flock. Överallt finns de där, och det är då det gäller. Att överleva utan att dräneras helt. Hur ska man kunna handskas med dem på bästa sätt?
Lämna en kommentar
Jag travar fram och åter här hemma. Småstädar, plockar undan ett och annat. Tittar på klockan. Ut genom fönstret. Lyssnar efter ljudet av däck mot gruset. Kommer han inte snart??? Mannen som har en sådan avgörande betydelse för trivseln här hemma?
Lämna en kommentar
Freud menade att vi i våra drömmar bearbetar dagens intryck, de så kallade dagsresterna, tillsammans med minnen och omedvetna drifter och önskningar. Hjärnan arbetar hårt med att tillrättalägga sådant som är allt för besvärande för oss. Det vi minns av vår dröm är en ganska censurerad version som en skicklig psykoanalytiker kan hjälpa oss att tyda.
Frågan är vad man skall benämna de processer som äger rum mitt i natten när man vaknar utan att ha en aning om vad man drömt, och att man drömt är bara teoretisk kunskap. För drömmer gör vi – även när vi inte minns det. Hur som helst, jag vaknade strax före 02, utan den minsta lilla susning om vad hjärnan haft för sig när jag inte länge hade koll på den.
Lämna en kommentar
Det där med att bli fotograferad är inte min bästa gren. Jag känner mig utsatt, och ansiktet har en tendens att fastna i en stel grimas där jag ser i det närmaste hemiplegisk ut, eftersom jag uppenbarligen är starkare i ena sidan. Vad hemiplegisk är? Halvsidigt förlamad. Det tror jag inte att jag är, men uppenbarligen är den ena sidan av ansiktet betydligt starkare vilket leder till ett likartat resultat. Den ena mungipan hamnar betydligt högre upp än den andra, så även om den inte hänger blir ansiktet mer eller mindre snett. Mest mer för ett självkritiskt öga. Eller så ser jag berusad ut. Eller både och. Och då är inte det där att posera framför kameror någon hit.
2 kommentarer